Hej alla där ute!
Ni har väl inte missat att kolla in Busters halvsysters, Zoë, snygga nya web-shop där man kan köpa koppel, halsband och leksaker i tok-roliga färger och former?
Titta genast in på www.happily.se
Snabbar ni er och kollar på deras FB sida idag, kan ni vara med i tävlingen för att vinna halsband och koppel.
Har du en hund som du aldrig spårat med tidigare, eller tävlar du och vill ha hjälp att komma vidare – kanske ända upp till Elit och SM-nivå?
Nu har du möjlighet att få hjälp av en mycket duktig hundtränare, nämligen Jan Gyllensten, då vi har bokat in honom för en Spårutbildning exklusivt för Perroklubbens medlemmar i Juni månad 2012.
Jan har arbetat som hundförare och utbildare inom Polisen i 22 år, och har dessutom tävlat i olika spårdiscipliner med sina hundar och vunnit flera SM-titlar.
Läs mer om Jan på hans hemsida: www.jangyllensten.se
Spårutbildningen är upplagd enligt följande:
Teorikväll, ca 4 timmar: 5 juni 2012
Praktik – heldag: 6 juni 2012 (8 ekipage)
Praktik – kväll: 7 juni 2012 (3 ekipage)
Praktik – kväll: 12 juni 2012 (3 ekipage)
Praktik – kväll: 13 juni 2012 (3 ekipage)
Teorikvällen är öppen för i princip obegränsat antal deltagare. Man kan alltså välja att endast vara med under teoridelen av utbildningen.
Praktikdelen innebär att att man går antingen under en heldag (denna dag är primärt reserverad för de deltagare som behöver resa hit), alternativt en av vardagkvällarna som är bokade. Varje hund får gå 2 spår. Möjlighet att boka ytterligare vardagkvällar finns om man önskar gå fler spår därefter.
Kostnad:
Teorikväll: 300,- / person
Praktik (2 spår): 800,- / person
Plats:
Teori: Jan Gyllenstens lokaler i Löddeköpinge, Skåne
Praktik: I och omkring Löddeköpinge, Skåne
Behöver du hjälp att hitta boende, om du reser hit, hör av dig till perroklubben.skane@gmail.com, så fixar vi det!
Så här anmäler du dig:
Försäkra dig om att du har en plats, genom att skicka ett mail till: perroklubben.skane@gmail.com. När du fått veta att du har plats, bekräfta din anmälan genom att:
Betala in 300,- på bankkonto:
Handelsbanken, Clearingnummer 6751
Kontonummer: 491 432 488 (Perroklubben Skåne)
Ange följande i ditt mail:
Ditt fulla namn
Medlemsnummer i Perroklubben
Om du endast önskar delta i teoridelen.
Om din hund är nybörjare (dvs inte klarar eller aldrig har gått ett 150-200 meter långt personspår).
Om du föredrar att gå praktikdelen på ett specifikt datum enligt ovan.
På din betalning anger du ditt medlemsnummer i Perroklubben som referens.
Om din hund klarar ett 150-200 meter långt personspår, räknas hunden inte som nybörjare.
En hund som aldrig spårat personspår, men kan viltspåra, räknas för säkerhets skull som nybörjare.
Hoppas vi ses i Juni!
Anna
Det blev en lugn och skön nyårsafton i år. Mamma är bortrest, så jag ”lånade” hennes hus - som ligger på en lugn bygata med utsikt över Danmark – och eldade i kaminen och smuttade champagne, medan Buster knaprade på sin julklapp och oxfilén stod i ugnen och vi väntade på kvällens gäster – en gammal god vän med två små busungar.
Tack och lov är Buster inte rädd för fyrverkerier, men jag ville inte riskera att han blir det, så att vara kvar hemma var uteslutet. Ungarna på Rydebäck tycker det är extra kul att smälla sina smällare mellan höghusen där jag bor eftersom det ekar så oerhört. T o m jag hoppar till när det smäller. Vid tolvslaget blir det som värsta bombanfallet. Vilken hund som helst hade kunnat bli hispig på kuppen.
Nu stod vi på ovanvåningen och tittade ut över den danska kusten på alla deras fyrverkerier – som höll på i säkert 3 timmar! Väldigt vackert – och helt tyst! :-)
Gott Nytt År alla Perro-vänner!
(Jag hittade en kul foto-app i telefonen, som jag lekte lite med i mellandagarna.)
Buster knaprar på sin julklapp
Klicka på länken så får ni se mig och Buster dansa en juldans!
Kram och God Jul alla!
http://elfyourself.jibjab.com/view/KyYeFikoxVOqZTdDxGaJ
Idag kom det ett brev på posten. Det var från Svenska Spaniel och Retriever klubben. Det var genom deras försorg som jag och Buster gick viltspåret i förra veckan.
I kuvertet fanns protokollet från spåret och även en fin rosett! :–)
Det var första gången vi fick en viltspårsrosett, så det var jag ju tvungen att föreviga!
Då har Buster och jag klarat av vårt 2:a Öppenklass spår. Denna gången var vi i skogarna utanför Tyringe (väster om Hässleholm) där Håkan Samevik har sina spår. Håkan som, förutom att ha uppfödning av Labradorer (Bökardalens Kennel), även är välmeriterad Viltspårsdomare och jägare.
Här är en bild på Håkan, som jag ”lånat” från hans hemsida, ute i skogen med sina labbar. Jag gissar att det är samma skog som vi gick spåret i.
Jag var lite nervös, eftersom jag tidigare bara gått viltspår för Bosse, som jag även gick kurs hos. Men Håkan är en mycket vänlig och charmerande, samt lugn, norrlänning i förskingringen, och Buster var sitt gamla vanliga pigga själv, så jag blev snabbt lugn även jag.
För att ta ner Buster lite i hastighet, gjorde jag en liten specialare som uppvärmning. Anlände till mötesplatsen en halvtimme för tidigt och tog ut Buster på en rastningsrunda i en jättefin tall-backe precis bredvid. Tog med spårsele och lina och gjorde 2 torr-starter med Buster. Detta efter tips från Jan Gyllensten.
Det kändes som om det hade effekt. Buster hade visserligen bra tempo men ingen Formel 1 hastighet, utan det gick fint att promenera i lagom takt bakom. Håkan klockade oss på 20 minuter.
Starten gick i en bokskogs-backe med tjockt lövtäcke. Det gick fint uppför och när vi närmade oss ett stengärde kom första vinkeln i 90 grader. Den tog han först helt klock-rent, för att sedan bli lite distraherad av ett buskage och gärdsgården, där han var uppe en sväng och kollade ut över kal-hygget. Sedan gick det fint ner till nästa vinkel, där han kom lite fort förbi vinkeln och sedan ringade in vinkeln. Mellan 1a vinkeln och 2a vinkeln övergick terrängen från boklöv till granskog med mossa. Övergången verkade inte påverka Buster det minsta. Efter 2a vinkeln gick det utan problem fram till en väg där spåret gick över vägen och där det fanns ett kal-hygge med en gärdsgård precis på andra sidan vägen. Buster hittade fint spåret på andra sidan vägen, tog en liten koll ut över kal-hygget igen men kom fint tillbaka på spåret igen. Där började han bli lite vimsig i spåret tyckte jag, så jag tog in honom och blötte nosen lite och satte tillbaka honom på spåret. Han fortsatte fint en bit till och därefter stoppade Håkan oss för skott. Buster höll stint koll på Håkan och riktade bara öronen lite framåt när skottet gick, så det var klart godkänt där. Spåret fortsatte sedan fram till en ny väg och direkt efter vägen kom återgången. Där gjorde jag ett misstag, då jag gick fram och tog linan lite för nära Buster när han höll på att ringa sig tillbaka till spåret. Pg a det kom han lite fel i riktningen tillbaka till spåret, men han hittade det fint igen och kom iväg i rätt riktning. Vid spårslutet hittade han inte klöven direkt, utan kom lite förbi den innan han gick tillbaka och tog den.
På det stora hela tycker jag faktiskt att detta är ett av de bästa spår vi gått. Buster var lugn och fin och detsamma var jag. Jag kände mig säkrare än någonsin i mitt samarbete med Buster.
Tydligen gav det resultat, för Håkan gav oss ett 1a pris. 
Nu saknar vi bara ett förstapris till innan championatet.
För att utmana mig lite så satsar jag på att gå det för en helt ny domare med de nya reglerna. Lite utmaning ska det ju vara! 
I söndags var jag på kurs hos Jan Gyllensten, tillsammans med ytterligare 14 perro-ägare på Katarinas initiativ. Hela förmiddagen lyssnade vi på Jan (om ni undrar vad han sade rekommenderar jag ett besök på Zoës blogg, där Katarina beskriver huvuddragen i Jans budskap till oss hundägare. Efter en delikat lunch på Katarinas numera berömda pajer, fortsatte vi i Jans nya fina inomhus-träningshall med 25 minuters pass med varje hund. Buster och jag fick nummer 4 bland 8 hundar. Så efter ca 2 timmar blev det vår tur.
Ni som känner Buster vet att han och jag har lite ”issues” som vi behöver reda ut. Ett av dem är att han inte alltid lyssnar på sin matte. Våra 20 minuter hos Jan blev en av våra bästa uppvisningar i detta moment! Efter lite inledande lek med trossen, så skulle jag ställa lite högre krav på Buster och lade honom ner med trossen 1-2 meter därifrån – och han fick inte röra den. Det gjorde han inte heller, men däremot talade han om för mig i tydliga och högljudda ordalag vad han tyckte om denna övningen. Inte ens Jan klarade av att överrösta honom och jag klarade definitivt inte av att få tyst på honom.
Så, när vi alla hade fått mycket ondare i öronen och huvudet, fick Buster gå ut i bilen igen och efter en kort diskussion med Jan bestämde vi att Buster och jag skulle komma på en liten privat-lektion, för att jobba med att Buster skulle lyssna på mig.
Igår, onsdag, var vi där och fick ett botemedel mot både skällande, utfall, separationsproblem etc! Oerhört effektivt och redan igår på kvällsrundan och idag på morgonrundan har jag insett att jag har fått en helt ny hund. Han lyssnar på mig, slutar med felbeteenden när jag säger till och efter lite repetition av Jans mirakel-kur så tror jag faktiskt att vi ska få slut på hans utfall mot andra hundar också.
UNDERBART!!! :-)
Jag tänker inte berätta hur vi gjorde, eftersom jag inser att utan Jans inledande instruktion och lektion och hjälp att göra detta på rätt sätt, finns en stor riska att man misslyckas med övningen. Men om ni har något problem med er hund, så anser jag att den bästa investeringen är att gå till Jan och få hjälp! Framför allt eftersom det är så enkelt och hunden blir omvänd så snabbt, vilket gör att man istället för att stå och skrika och slita sitt hår i förtvivlan, faktiskt direkt kan träna hunden och få den att bli tryggare och mer välfungerande!
Nu när sommaren är över och nästan hösten också har bonden skördat vallen på Örby fältet och istället för svårgenomträngliga klövermarker har vi stora fält med gräs – perfekta att springa på.
I galopp!
Buster gillar det skarpt!
Ska jag springa en gång till?
Nu har inte heller hararna någonstans att gömma sig, så jag slipper vara orolig för att Buster ska försvinna i fjärran i sporrsträck efter någon retsam hare som bara leker med honom. Har egentligen någon hund någonsin hunnit ikapp en hare?
Pinnarna blir större och större...
Jag sökte på internet efter något annat, och råkade hitta denna artikeln:
http://www.aktivhund.se/hund-artiklar/stress.asp?menuindex=9
Väldigt intressant och definitivt något jag ska prova genast!
När jag lämnar Buster ensam hemma i lägenheten tycker han inte om det, men han accepterar situationen och gnyr bara lite när jag stänger ytterdörren. I sällsynta fall ger han några skall innan han tystnar.
På sistone har han dock visat mer och mer stress innan jag går – han är ju en mästare på att läsa mig så han vet redan långt innan jag ens kommer ut i hallen att något är på gång och att han eventuellt inte får följa med. Att försöka klä sig i kjol med tunna strumpor är i princip omöjligt. Dem får man ha med sig och ta på i bilen eller möjligtvis när man kommer fram – om man vill ha dem hela.
I går kväll skulle jag gå på bio och istället för att åka hem med Buster innan, lämnade jag honom hemma hos min kollegas man, dotter och hund. Där är han ofta och både man, dotter och hund är kända och omtyckta av Buster. Jag åt kvällsmat tillsammans med familjen innan vi gav oss iväg och Buster låg klistrad vid mina fötter hela tiden. När jag satt en stund i soffan krävde han min uppmärksamhet hela tiden och kunde inte slappna av.
När det så var dags att gå blev det fullständigt kaos. Han hoppar upp på mig, skäller, försöker hålla fast min arm mellan framtassarna, juckar, har utvidgade pupiller, faller ihop på golvet och ligger och hyperventilerar och låter som en hel klagokör.
Till slut kommer vi iväg. När vi kommer tillbaka blir Buster glad, men jag märker att han är fullständigt utmattad. Under de ca 2,5 timmarna vi varit borta har han legat bredvid min kollegas man hela tiden och varit lugn. Han pep lite vid dörren i början men lugnade sedan ner sig.
Han har i princip aldrig dålig mage, men i morse var han lös.
Jag får medge att det inte är ofta som jag lämnar Buster och jag borde kanske göra det lite mer. Men är det lösningen? Jag uppfattar det snarare som att han går upp mer och mer i stress ju mer jag lämnar honom. Det är alltid efter perioder då jag lämnat honom flera gånger som han blir värre. Han ”plåstrar” sig vid mig, som om han misstänker att jag ska lämna honom igen när som helst. Står alltid först vid ytterdörren och kan inte vänta på att bildörren öppnas innan han vill in i buren.
Ni som läser Susanne Halls blogg (www.aberlours.se), Margaretas blogg (http://ginnis.aberlours.se/#home) och Katarinas blogg (http://perrozoe.blogg.se/) känner igen problemet.
Jag ser verkligen fram emot workshopen med Jan Gyllensten om 2 veckor för att få hans input på hur jag kan träna på rätt sätt för att inte skruva upp Buster utan snarare skruva ner honom i stress.
Lek är ju i vanliga fall ett stressmoment för honom, så det ska bli intressant att höra hur man leker för att lugna ner en hund – om det överhuvud taget går…